Fallgropar i norska översättningar

Chille. Rule. Joine. Nej, det är inga stavfel här, det är vanliga ”norwengelska” verb, ett språk som blir allt vanligare, inte bara på gatan utan även på SoMe, webbplatser etc. Men hur är det med översättningar?

Det finns verkligen ”norwenglish”-fallgropar i norska översättningar. En uppenbar sådan är att översätta för direkt från källspråket till målspråket, vilket leder till lika uppenbara problem som meningsbyggnad och flyt, eller helt enkelt felöversättningar (lyckligtvis betyder ”död i mitten” inte att någon faktiskt är död och i mitten).

Interpunktion och grammatik kan också bli lidande, till exempel om man använder kommatecken och prepositioner precis som de används på engelska. En annan fallgrop är att tro att inget av detta gäller för en själv.

Och ibland tar vi till den engelska termen i stället för att hitta en (mer än) adekvat norsk översättning. Men det kan också vara så att vi använder det engelska ordet bara för att det är det vanligaste och så allmänt förstått att det är det mest logiska. Eller så blandar vi ihop brittisk engelska och amerikansk engelska, vilket kan göra matlagningsprogram intressanta att titta på. Att få en biscuit med sås skulle till exempel vara ganska konstigt i England.